En grupp bestående av de fem partier som står bakom den senaste uppgörelsen om pensionerna ska börja träffas och arbeta med det. De är de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna. 
Kristersson anför en rad argument för att pensionsåldern bör höjas. De är att medellivslängden ökat och att folkhälsan är bra, i alla fall jämfört med för några årtionden sedan. 
I valrörelsen föreslog den borgerliga alliansen att den åldersgräns som folk har rätt att jobba till innan de behöver gå i pension ska höjas, från 67 år till 69 år. Arbetsgruppen ska se på förslaget och om den gräns från vilken garantipension ska tas ut, som är 65 år, behöver höjas. 
Det finns goda argument för att man ska, och bör, jobba längre än till 65 år innan man går i pension. Kristersson nämnde i går några. Dessa faktorer gäller särskilt för tjänstemän och välutbildade personer. 
Undersökningar visar för övrigt att det är yrkesgrupper som läkare och universitetsanställda i hög position (professor, docent) som i högst grad utnyttjar dagens möjligheter att gå i pension senare än 65 år. 
Personer som har akademisk examen har i regel jobb där de inte blivit fysiskt utslitna. De tycker i många fall om sitt arbete och identifierar sig ofta med yrkesrollen. För grupper som dessa skulle det gå bra att höja pensionsåldern. 
Problem uppstår för andra yrkesgrupper. Personer med kroppsarbete har alltid haft en hög andel bland sig som har haft svårt att klara av att jobba ens till nuvarande pensionsålder på 65 år. I även en del andra arbeten finns påfrestningar av fysiska, och ibland psykiska, slag som gör det svårt att jobba längre än till 65 år. 
Det är dessa olika förutsättningar i diverse yrken som gör det svårt att hitta en pensionsålder som passar alla. Egentligen skulle vissa yrkesgrupper behöva en pensionsålder på högst 60 år, medan andra borde ha en på drygt 70 år. Men eftersom i så fall de som går i pension före 65 år borde få lika mycket i pensionsersättning som om de gick vid 65 år skulle det bli kostsamt. 
Och än mer kostsamt skulle det bli om de som jobbar längre än till 65 år ska ha mer i pensionsersättning om de jobbar längre. I dagens system får de det. Men i ett system som tar mer hänsyn till att folk skulle behöva gå i pension tidigare än vid 65 år (av fysiska skäl) skulle det bli svårt att ge de som jobbar längre än till 65 år än mer i pensionsersättning än det de erhåller i dag. 
Ser man på andra faktorer än fysisk hälsa kan de vetta åt olika håll. En person som är i 65-årsåldern kan ha upparbetat god erfarenhet i sitt yrke samt har tid i sitt privatliv att gå in mycket för sitt arbete. Det talar för höjd pensionsålder. 
Ser man på arbetsgivarna kan det dock vara så att de till följd av ny teknik eller omorganisering vill ha yngre personer än de som är runt 65 år. Detta dels för att yngre i regel inte är lika fast rotade i gamla villkoren rörande organisation och teknik, dels för att yngre personer i snitt har lägre lön vilket minskar arbetsgivarens kostnader. 
Man kan konstatera att det finns många faktorer som inverkar på vilken åldersnivå som pensioneringen bör ligga på. En statlig utredning som går igenom dessa faktorer får mycket att göra. Förhoppningsvis blir den klar innan det är dags för dess medlemmar att gå i pension. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vinterfest 2011 går under arbetsnamnet Birth of a Moving Image och smygstartar i kväll med konserten Nära stjärnorna i folkparken Skeer i Orsa. Hit kommer några av kammarmusikens allra största stjärnor, bland andra violinisten Janine Jansen och piani...

En folkpartistisk kommunpolitiker i Örebro, Staffan Werme, hade i går en debattartikel i Dagens Nyheter där han kritiserade företeelser i valet samt föreslog ändringar i vallagen. Werme radar upp punkter i vallagen som han bör bör förändras. De är ne...

Utställningen kommer att visa det mesta av den smått legendariske filmarens omfattande produktion. Det blir både reklamfilm, skolfilmer och långfilmer samt även olika scenerier och rekvisita som är hämtade hur hans filmer och som kan beskrivas som kl...

Särskilt partier som funnits med ett tag och sedan växer klarar av det bra. Kristdemokraterna, KD, som kom in i riksdagen efter 27 år 1991 är ett exempel. I kommunerna är det inte lika lätt att ställa upp med uthålliga kandidater.   Enligt en undersö...