Senaste inläggen
En grupp bestående av de fem partier som står bakom den senaste uppgörelsen om pensionerna ska börja träffas och arbeta med det. De är de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna.
Kristersson anför en rad argument för att pensionsåldern bör höjas. De är att medellivslängden ökat och att folkhälsan är bra, i alla fall jämfört med för några årtionden sedan.
I valrörelsen föreslog den borgerliga alliansen att den åldersgräns som folk har rätt att jobba till innan de behöver gå i pension ska höjas, från 67 år till 69 år. Arbetsgruppen ska se på förslaget och om den gräns från vilken garantipension ska tas ut, som är 65 år, behöver höjas.
Det finns goda argument för att man ska, och bör, jobba längre än till 65 år innan man går i pension. Kristersson nämnde i går några. Dessa faktorer gäller särskilt för tjänstemän och välutbildade personer.
Undersökningar visar för övrigt att det är yrkesgrupper som läkare och universitetsanställda i hög position (professor, docent) som i högst grad utnyttjar dagens möjligheter att gå i pension senare än 65 år.
Personer som har akademisk examen har i regel jobb där de inte blivit fysiskt utslitna. De tycker i många fall om sitt arbete och identifierar sig ofta med yrkesrollen. För grupper som dessa skulle det gå bra att höja pensionsåldern.
Problem uppstår för andra yrkesgrupper. Personer med kroppsarbete har alltid haft en hög andel bland sig som har haft svårt att klara av att jobba ens till nuvarande pensionsålder på 65 år. I även en del andra arbeten finns påfrestningar av fysiska, och ibland psykiska, slag som gör det svårt att jobba längre än till 65 år.
Det är dessa olika förutsättningar i diverse yrken som gör det svårt att hitta en pensionsålder som passar alla. Egentligen skulle vissa yrkesgrupper behöva en pensionsålder på högst 60 år, medan andra borde ha en på drygt 70 år. Men eftersom i så fall de som går i pension före 65 år borde få lika mycket i pensionsersättning som om de gick vid 65 år skulle det bli kostsamt.
Och än mer kostsamt skulle det bli om de som jobbar längre än till 65 år ska ha mer i pensionsersättning om de jobbar längre. I dagens system får de det. Men i ett system som tar mer hänsyn till att folk skulle behöva gå i pension tidigare än vid 65 år (av fysiska skäl) skulle det bli svårt att ge de som jobbar längre än till 65 år än mer i pensionsersättning än det de erhåller i dag.
Ser man på andra faktorer än fysisk hälsa kan de vetta åt olika håll. En person som är i 65-årsåldern kan ha upparbetat god erfarenhet i sitt yrke samt har tid i sitt privatliv att gå in mycket för sitt arbete. Det talar för höjd pensionsålder.
Ser man på arbetsgivarna kan det dock vara så att de till följd av ny teknik eller omorganisering vill ha yngre personer än de som är runt 65 år. Detta dels för att yngre i regel inte är lika fast rotade i gamla villkoren rörande organisation och teknik, dels för att yngre personer i snitt har lägre lön vilket minskar arbetsgivarens kostnader.
Man kan konstatera att det finns många faktorer som inverkar på vilken åldersnivå som pensioneringen bör ligga på. En statlig utredning som går igenom dessa faktorer får mycket att göra. Förhoppningsvis blir den klar innan det är dags för dess medlemmar att gå i pension.
Vinterfest 2011 går under arbetsnamnet Birth of a Moving Image och smygstartar i kväll med konserten Nära stjärnorna i folkparken Skeer i Orsa. Hit kommer några av kammarmusikens allra största stjärnor, bland andra violinisten Janine Jansen och pianisten Kathryn Stott. Festivalen öppnas av SVT:s musikchef Camilla Lundberg. Nytt för i år är ett slags möte mellan musik och bildkonst. Efter kvällens konsert bidrar Länskonst Dalarna med ett eldkonstverk med Roland Backlund och Yngve Mauritsson i samarbete med pyroteknikern Lars Johanessen.
Martin Fröst är även i år festivalens konstnärlige ledare. Dalasinfoniettan utgör också en stadig stomme i årets olika konserter. I år kommer det nya stjärnskottet mezzosopranen Matilda Paulsson. Hon fick lysande recensioner vid sin debut på Kungliga Operan som Octavian i Rosenkavaljeren. "Hon berör under skinnet med känsligt vibrato, klar diktion och djupt uttryck..." Så skrev Lars Hedblad om henne i SvD, november 2009. Matilda Paulsson kommer bland annat att framträda tillsammans med manskören Orphei Drängar under ledning av Cecilia Rydinger Alin. Konserten sker i Älvdalens kyrka på lördagkväll. Johan Fröst ackompanjerar på piano. Ett program fyllt av traditionell musik för manskör, sånger ur Griegs vackra Haugtussa för sopran och ett uruppförande av Sven-David Sandströms Sanctus för manskör a cappella, specialskrivet för OD och Vinterfest.
En annan stor stjärna på musikhimlen är Maxim Rysanov som uppträtt tidigare under Vinterfest. Årets upplaga bjuder också på nya bekantskaper, bland annat violasten Mātč Szucs, pianisterna Vikingur Olafsson och Kathryn Stott samt den tyske videokonstnären Lillevan. Övriga medverkande är violinisterna Fredrik Paulsson och Julia-Marie Kretz, pianisten Johan Fröst samt cellisterna Jan-Erik Gustafsson och Daniel Blendulf.
Ett något udda inslag i programmet är ett samtal på lördag på Hjärnbirger i Orsa, en plats där både kropp och själ berikas. Här står idag skapande rörelse i fokus. Martin Fröst, Fredrik Högberg och Bo Göranzon skall tala om ton och rörelse i musik och bild.
Vinterfest egen konstnärlige ledare och klarinettisten Martin Fröst samarbetar med gruppen Frifot, bestående av Lena Willemark, Ale Möller och Per Gudmundson. DalaSinfoniettan dirigeras under festivalen av Tobias Ringborg.
Vinterfest är ett samarbete mellan Musik i Dalarna och kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen.
En folkpartistisk kommunpolitiker i Örebro, Staffan Werme, hade i går en debattartikel i Dagens Nyheter där han kritiserade företeelser i valet samt föreslog ändringar i vallagen.
Werme radar upp punkter i vallagen som han bör bör förändras. De är nedanstående.
1. Kvalitetssäkra röstmottagningen. Werme vill motverka att påverkan sker i röstningsögonblicket. Han har rätt i att det ska vara ordning i vallokalen och inte ske påverkan i den. Regler om det finns dock redan.
Men det går aldrig att garantera att det inte sker påverkan. Sådan kan emellertid lika gärna ske innan röstningen i vallokalen.
Werme vill även införa elektroniska apparater i vallokalen. I USA har sådana delvis införts. Sveriges system med valkuvert har fungerat dock bra och bör behållas och det bör vara ett enhetligt system för röstning (det med valkuvert).
2. Förbjuda röstning via ombud. Vad gäller det vill Werme snäva in de som kan vara ombud och att de ska godkännas i särskilda instanser. Det vore olyckligt eftersom främst anhöriga är ombud. Nuvarande generösa befogenhet om vilka som får vara ombud bör behållas. Hårdare krav på ombud leder till att fler struntar i att rösta, främst gamla personer med hälsoproblem.
3. Förbjuda valkampanjer på valdagen. Om detta hade partierna länge en överenskommelse. Den övergav de borgerliga partierna 2006. Att inte kampanja på valdagen bör partierna komma överens om på frivilligt sätt snarare än att det sker via lag.
4. Minska omfattningen av förtidsröstningen. Denna möjlighet har funnits i 40 år och utökats gradvis. Den fungerar bra och bidrar till högt valdeltagande. Det finns möjlighet att ångra sin förtidsröst i vallokalen på valdagen om man vill. Nästan hälften av väljarna förtidsröstar. Om röstning i förväg försvåras gör det att de minst insatta, främst de lågutbildade, röstar i lägre grad.
5. Efter några mindre centrala punkter, som exempelvis rör valprövningsnämnder, kommer Werme till kommunernas valkretsar. En del, större, kommuner är indelade i två eller fler valkretsar. Werme vill avskaffa indelningen. Det ger en mer proportionell fördelning av mandat i relation till rösterna på partierna.
I detta har Werme en poäng. Men man ska veta vad det kan leda till. Det är att nästan alla politiker kan komma från en viss del av kommunen, oftast centralorten.
En annan sak Werme föreslår är att det införs en nedre gräns för att partierna ska komma in i fullmäktige, likt riksdagens småpartispärr på fyra procent. I dag kan ett parti komma in i en kommuns fullmäktige om det har så lågt stöd som knappt två procent.
Den reella småpartispärren varierar mellan kommunerna från knappt två procent till cirka tre procent. Att ha samma spärrnivå och att den blir som i val till riksdagen vore lämpligt.
Som sammanfattning kan man säga: visst kan vallagen förändras, men det bör göras varsamt.
Utställningen kommer att visa det mesta av den smått legendariske filmarens omfattande produktion. Det blir både reklamfilm, skolfilmer och långfilmer samt även olika scenerier och rekvisita som är hämtade hur hans filmer och som kan beskrivas som klassiker. Jag syftar givetvis på Sånger från andra våningen (2000) och Du levande (2007). Roy Andersson är just i färd med att spela in den sista delen i denna trilogi. Det långa arbetsnamnet lyder En duva satt på en gren och funderade över tillvaron. En ganska så typisk formulering från Roy Anderssons penna.
Avesta Art 2011 omfattar samtidskonst av totalt 15 konstnärer, alla mer eller mindre välkända och etablerade namn för en konstintresserad publik. Här skapas konst för just denna unika forna industrimiljö. Här sker möten mellan nu och då. Arbetsprocesserna är olika.
Samtida konstnärer låter sig inspireras och hittar sina egna rum i denna jättelika industrihangar. Verkets styrka är framför allt de stora ytorna. Rosten och stålet talar sitt eget språk. Det forna järnverket har sin historia. Som vanligt är utbudet brett. Publiken kan förvänta sig både magiskt måleri, spektakulära installationer och mycket uppseendeväckande skulpturer. Här finns något för både ung och gammal.
Årets tema är "Sagolikt" och många av de medverkande konstnärerna sysslar med bildkonst som rör sig inom ett gränsland av saga, verklighet med inslag av något främmande och skrämmande element. Vi möter även barnboksillustratörer. Sara Lundberg, Augustprisvinnare 2009 för boken Skriv om och om igen, kommer att göra en interaktiv installation vars innehåll är hämtat från barnboken Vita streck. Sara Wirsén, prisbelönad illustratör, kommer att visa bilder ur de så kallade Vem-böckerna som även har blivit film.
Konstnärer med lokal förankring är Jörg Jeschke (Falun), Anders Stimmer (Smedjebacken), Helena Blomqvist (Smedjebacken), Nygårds Karin Bengtsson (Mora) och Pontus Ersbacken (Avesta). För Jörg Jeschke blir det andra gången som han får möjlighet att visa upp skulpturen Maskintorn. Han var med under premiäråret 1995 med samma skapelse som är byggd med hjälp av allehanda skrotdelar.
Anders Stimmer är en bildkonstnär som rör sig i ett gåtfullt landskap och där målningarna laddas med underströmmar av naturväsen, mystik och erotik. Han skapar olika scenerier som hör hemma i filmens och sagans värld. Twin Peaks möter John Bauer.
Helena Blomqvist, numera bosatt i Stockholm, arbetar också med mycket detaljerade och tydliga scenografier. Hennes bilder har ett tydligt släktskap med Anders Stimmer även om hon arbetar med fotografier. Här finns en mycket dov underjordisk stämning, hotfull, annalkande, på väg mot storm eller ödeläggelse.
Nygårds Karin Bengtsson kommer att visa ett stort videoverk. Även här finns drag av dröm, saga och en spöklik känsla.
Pontus Ersbacken kommer att ställa ut gigantiska skulpturer i stål som lånar sina uttryck från Terminator och andra fantasieggande skapelser, från urtidsdjur till robotvarelser.
Särskilt partier som funnits med ett tag och sedan växer klarar av det bra. Kristdemokraterna, KD, som kom in i riksdagen efter 27 år 1991 är ett exempel.
I kommunerna är det inte lika lätt att ställa upp med uthålliga kandidater.
Enligt en undersökning som Sveriges radio i går berättade om verkar Sverigedemokraterna, SD, inte ha klarat det. Sedan valet har 87 SD-politiker hoppat av. De utgör 13 procent av SD-politikerna. Genomsnittet för övriga partier är drygt två procent.
SD fördubblades i riksdagsvalet från 2,9 procent till 5,7. En liknande ökning skedde på kommunala planet. Där partiet varit svagt, i mellersta och norra Sverige, var partiets ökning ofta större än den gällande rikssnittet.
När ett parti ökar mycket, från låg nivå, är det risk att många representanter för partiet kommer in i kommuners fullmäktige fastän de är ovana.
I Sverigedemokraternas fall blir denna tendens tydlig. Det beror på att partiet odlar en roll av utanförstående uppstickare mot det man påstår vara etablissemang. Partiet kan klassas som missnöjesparti. SD drivs inte bara av övertygelse om en egen ideologi eller linje. Partiet vill även gärna bunta ihop alla andra partier till etablissemang fastän många saker skiljer de etablerade partierna åt.
När ett sådant parti efter en valframgång ska besätta platser i systemet uppstår därför en kulturkrock. Personer som är kritiska mot alla andra partier i den församlingen ska arbeta med dessa i de arbetsformer församlingen innehåller. Personer från ett parti som SD får då svårt att acceptera det system som de är kritiska mot och att bli en del av det. De möter även krav på ett omfattande jobb med att läsa in underlag för beslut.
Erfarenheter från när Ny Demokrati hade valframgång 1991 visar att det partiet fick liknande problem som SD med avhoppade politiker.
Vad händer sedan med missnöjesinriktade partier som Ny Demokrati eller SD? De försvagas, splittras och handlingsförlamas och får svårt att representera sina väljare. Eller så anpassar dess politiker sig till systemet och blir ett etablerat parti. Men det gillar inte deras väljare så de överger partiet.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 | 17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
|||||||||
|